Bukefalos 28 år!

Vårföräldrar 2023

Men @Voeux hur klarade du av nyfödd pluss ettåring första dagarna efter kejsarsnitt? Superhjälte.

Maken 😊 Men såhär i efterhand hade det kanske varit klokt att stanna på sjukhuset iaf tills nervsmärtorna lagt sig lite 😅

Grattis till lilla gurkan, och vilken pers du och din kropp har gått igenom. Se till att vila och läka ordentligt. Jag var ett vrak efter mitt första snitt, väldigt länge. Det bidrog nog att det var januari, svårt att komma ut med vagnvägrande bebis och allmänt mörkt och deppigt. Men jag var nog också rädd för smärtan på ett annat sätt än nu, och rädd för att överanstränga mig. Så jag gjorde absolut ingenting på flera månader, vilket var påfrestande för psyket. Nu är jag mer aktiv och det känns bra! Går promenader varje dag och är igång här hemma i huset. Men du.. ta det försiktigt med lyften. Jag märker direkt när jag lyft dottern för mycket eller gjort andra dumma lyft. Det drar och sticker i kroppen så det känns att jag slitit på stygnen. Så min varma rekommendation är vila, och lugna promenader i vårsolen när det känns bra :heart
 
Är det bara jag som blir hungrig som ett svart slukhål av amningen? Alltså, jag vet ju att man förbränner en del när man ammar men jag skulle utan tvekan kunna äta dubbelt så mycket.
 
Är det bara jag som blir hungrig som ett svart slukhål av amningen? Alltså, jag vet ju att man förbränner en del när man ammar men jag skulle utan tvekan kunna äta dubbelt så mycket.
Inte tyckt det hittills, men igår blev jag plötsligt akut jättehungrig när jag mockade i stallet. Gick från noll till värsta hungern 😅
 
Är det bara jag som blir hungrig som ett svart slukhål av amningen? Alltså, jag vet ju att man förbränner en del när man ammar men jag skulle utan tvekan kunna äta dubbelt så mycket.
Jag hade kunnat äta (och sova 😆...) dygnet runt. Amningen har absolut påverkat hungern. Det trista är att jag verkligen hatar att kasta i mig mat (vilket är ett måste just nu), så istället blir det nog mindre mat än vanligt för mig. Dubbelhungrig mao.
 
@Libbsticka vilken himla pärs det låter som du och gurkan gick igenom. :heart Men heja vilket imponerande blåmärke ändå.
Jag hade en lång men positiv förlossning faktiskt. Jag är snarare imponerad hur snabbt kroppen studsar tillbaka efter graviditeten. Det är ljuvligt att känna att jag får tillbaka min kropp igen. Det har bara gått en vecka och jag rör mig nästan obehindrat efter operationen. Fick väldigt bra info från BB om att inte vara rädd för att skada mig då jag var sydd utan lyssna på min kropp och röra mig så mycket jag är bekväm med. Listade ut var blåmärken kommer ifrån när ett dök upp på andra låret. Det är där jag sticker med blodförtunnande sprutor!

@Voeux ja man ska välja partner med omsorg! Jag har ju ingen ettåring så behöver inte göra tunga lyft. Men känner igen det där att det spänner i såret när man gjort lite för mycket. Din stackare vad tufft du haft det. De borde gett dig bättre information innan de skickade hem dig kan jag tycka
 
Jag älskar att ha min kropp tillbaka 😁 lätt att böja sig ner, ingen halsbränna och man känner sig lättare och härligt rörlig igen. Och fräsch. Herregud vad underbart att bli av med magen och slippa känna sig som en val 😅 häpnadsväckande hur fort magen krymper med.

Den här bebisen är så oerhört lätt. Han sover mycket och behöver inte sova i famnen som storebror var tvungen. Hela familjen är ute i trädgården i flera timmar varje dag. Bebis sover i vagnen och jag rensar i trädgården som jag ligger flera veckor efter med. Enda "dåliga" med lillebror är att han är en riktig kräkis... storebror kräktes ytterst sällan men nu byts det kläder och handdukar stup i kvarten.
 
Jag älskar att ha min kropp tillbaka 😁 lätt att böja sig ner, ingen halsbränna och man känner sig lättare och härligt rörlig igen. Och fräsch. Herregud vad underbart att bli av med magen och slippa känna sig som en val 😅 häpnadsväckande hur fort magen krymper med.

Den här bebisen är så oerhört lätt. Han sover mycket och behöver inte sova i famnen som storebror var tvungen. Hela familjen är ute i trädgården i flera timmar varje dag. Bebis sover i vagnen och jag rensar i trädgården som jag ligger flera veckor efter med. Enda "dåliga" med lillebror är att han är en riktig kräkis... storebror kräktes ytterst sällan men nu byts det kläder och handdukar stup i kvarten.
Alltså jag är så himla glad gör din skull. Så himla härligt att höra hur bra du mår nu efter du fått din bebis. ❤️
 
Den här bebisen är så oerhört lätt.
Härligt ni verkar ha det! Så underbart. Här har det också kommit ett föräldravänligt barn. Vill amma varannan timme på dagen men sover så bra på nätterna att jag flera gånger fått väcka efter fyra timmar. Magen funkar och han lärde sig amma andra natten. Just magen hoppas jag håller i sig. Min mans första barn var kolikbarn och det hoppas jag verkligen att gurkan men även vi slipper. Jag har det lite tufft med amningen nu. Öm av friktionen. Får ont när mjölken rinner till samt har fått mjölkstas. Just nu är det profylaxandning även vid amning.

Har inte tänkt på nån ökad hunger. iof svullar jag i ostar och godis och sånt jag inte fick eller kunde äta under graviditeten :D

Var inte beredd på det godståg av känslor som skulle köra in i mig när jag fick barn. Jag har aldrig tyckt om bäbisar eller haft mamma känslor. Skaffade barn för att jag gillar familjelivet med lite äldre barn. 4+ och tänkte att jag får väl stå ut några år. Varit livrädd för att inte anknyta. Nu sitter jag och bara stirrar på honom. Fick sluta sjunga you are my sunshine för jag började gråta?! För han kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar honom... 😅

Mitt jobb innebär att jag får mycket information/träffar på barn som far illa. Innan har mina känslor kring det varit hanterbara men nu sitter jag och gråter över tanken på bäbisar som gurkan som får ligga och gråta utan omsorg eller tom bli skakade. Min man är fd polis och har jobbat med mord av litet barn. Han och jag satt och grät tillsammans i köket för nån dag sedan över jobbminnen. Sen kan vi ju inte prata om det på riktigt eftersom båda har tystnadsplikt så det blir ju lite svårare. Hoppas hormonerna lugnar sig så jag klarar av mitt yrke även i framtiden :bag: är så tacksam att jag vågade skaffa barn tillslut trots alla mina rädslor
 
Härligt ni verkar ha det! Så underbart. Här har det också kommit ett föräldravänligt barn. Vill amma varannan timme på dagen men sover så bra på nätterna att jag flera gånger fått väcka efter fyra timmar. Magen funkar och han lärde sig amma andra natten. Just magen hoppas jag håller i sig. Min mans första barn var kolikbarn och det hoppas jag verkligen att gurkan men även vi slipper. Jag har det lite tufft med amningen nu. Öm av friktionen. Får ont när mjölken rinner till samt har fått mjölkstas. Just nu är det profylaxandning även vid amning.

Har inte tänkt på nån ökad hunger. iof svullar jag i ostar och godis och sånt jag inte fick eller kunde äta under graviditeten :D

Var inte beredd på det godståg av känslor som skulle köra in i mig när jag fick barn. Jag har aldrig tyckt om bäbisar eller haft mamma känslor. Skaffade barn för att jag gillar familjelivet med lite äldre barn. 4+ och tänkte att jag får väl stå ut några år. Varit livrädd för att inte anknyta. Nu sitter jag och bara stirrar på honom. Fick sluta sjunga you are my sunshine för jag började gråta?! För han kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar honom... 😅

Mitt jobb innebär att jag får mycket information/träffar på barn som far illa. Innan har mina känslor kring det varit hanterbara men nu sitter jag och gråter över tanken på bäbisar som gurkan som får ligga och gråta utan omsorg eller tom bli skakade. Min man är fd polis och har jobbat med mord av litet barn. Han och jag satt och grät tillsammans i köket för nån dag sedan över jobbminnen. Sen kan vi ju inte prata om det på riktigt eftersom båda har tystnadsplikt så det blir ju lite svårare. Hoppas hormonerna lugnar sig så jag klarar av mitt yrke även i framtiden :bag: är så tacksam att jag vågade skaffa barn tillslut trots alla mina rädslor

Jag kan inte heller hantera att höra om barn som far illa sen jag fick barn. Varken fiktivt eller på riktigt. Skulle se en dokumentär om droger för något halvår sedan och den inleddes med riktiga klipp från poliskameror och det var ju såklart barn med på några av dem, jag stängde av inom en minut och bölade sen hela kvällen. Usch, jag mår verkligen dåligt av det. Alla barn förtjänar en trygg uppväxt :heart
 
Härligt ni verkar ha det! Så underbart. Här har det också kommit ett föräldravänligt barn. Vill amma varannan timme på dagen men sover så bra på nätterna att jag flera gånger fått väcka efter fyra timmar. Magen funkar och han lärde sig amma andra natten. Just magen hoppas jag håller i sig. Min mans första barn var kolikbarn och det hoppas jag verkligen att gurkan men även vi slipper. Jag har det lite tufft med amningen nu. Öm av friktionen. Får ont när mjölken rinner till samt har fått mjölkstas. Just nu är det profylaxandning även vid amning.

Har inte tänkt på nån ökad hunger. iof svullar jag i ostar och godis och sånt jag inte fick eller kunde äta under graviditeten :D

Var inte beredd på det godståg av känslor som skulle köra in i mig när jag fick barn. Jag har aldrig tyckt om bäbisar eller haft mamma känslor. Skaffade barn för att jag gillar familjelivet med lite äldre barn. 4+ och tänkte att jag får väl stå ut några år. Varit livrädd för att inte anknyta. Nu sitter jag och bara stirrar på honom. Fick sluta sjunga you are my sunshine för jag började gråta?! För han kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar honom... 😅

Mitt jobb innebär att jag får mycket information/träffar på barn som far illa. Innan har mina känslor kring det varit hanterbara men nu sitter jag och gråter över tanken på bäbisar som gurkan som får ligga och gråta utan omsorg eller tom bli skakade. Min man är fd polis och har jobbat med mord av litet barn. Han och jag satt och grät tillsammans i köket för nån dag sedan över jobbminnen. Sen kan vi ju inte prata om det på riktigt eftersom båda har tystnadsplikt så det blir ju lite svårare. Hoppas hormonerna lugnar sig så jag klarar av mitt yrke även i framtiden :bag: är så tacksam att jag vågade skaffa barn tillslut trots alla mina rädslor
Sen jag fick barn klarar jag inte höra sånt heller. Och bara föreställa sig att mitt barn skulle råka ut för det gör mig gråtfärdig! När det kom bilder och filmer på hur de räddade barn från rasmassorna efter jordbävningen i Turkiet mådde jag jättedåligt. Var speciellt en film på en syster och bror som legat fast länge innan de räddades, som gjorde otroligt ont att se på
 
Härligt ni verkar ha det! Så underbart. Här har det också kommit ett föräldravänligt barn. Vill amma varannan timme på dagen men sover så bra på nätterna att jag flera gånger fått väcka efter fyra timmar. Magen funkar och han lärde sig amma andra natten. Just magen hoppas jag håller i sig. Min mans första barn var kolikbarn och det hoppas jag verkligen att gurkan men även vi slipper. Jag har det lite tufft med amningen nu. Öm av friktionen. Får ont när mjölken rinner till samt har fått mjölkstas. Just nu är det profylaxandning även vid amning.

Har inte tänkt på nån ökad hunger. iof svullar jag i ostar och godis och sånt jag inte fick eller kunde äta under graviditeten :D

Var inte beredd på det godståg av känslor som skulle köra in i mig när jag fick barn. Jag har aldrig tyckt om bäbisar eller haft mamma känslor. Skaffade barn för att jag gillar familjelivet med lite äldre barn. 4+ och tänkte att jag får väl stå ut några år. Varit livrädd för att inte anknyta. Nu sitter jag och bara stirrar på honom. Fick sluta sjunga you are my sunshine för jag började gråta?! För han kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar honom... 😅

Mitt jobb innebär att jag får mycket information/träffar på barn som far illa. Innan har mina känslor kring det varit hanterbara men nu sitter jag och gråter över tanken på bäbisar som gurkan som får ligga och gråta utan omsorg eller tom bli skakade. Min man är fd polis och har jobbat med mord av litet barn. Han och jag satt och grät tillsammans i köket för nån dag sedan över jobbminnen. Sen kan vi ju inte prata om det på riktigt eftersom båda har tystnadsplikt så det blir ju lite svårare. Hoppas hormonerna lugnar sig så jag klarar av mitt yrke även i framtiden :bag: är så tacksam att jag vågade skaffa barn tillslut trots alla mina rädslor
Kan verkligen relatera till detta! Är föräldraledig från jobbet på barnakuten och misstänker att det kommer att bli tufft känslomässigt när jag börjar jobba igen. Vi får verkligen vara med om allt.
 
Är det bara jag som blir hungrig som ett svart slukhål av amningen? Alltså, jag vet ju att man förbränner en del när man ammar men jag skulle utan tvekan kunna äta dubbelt så mycket.
Jag är både otroligt hungrig och galet törstig. Aldrig känt så stark hunger förut, och aldrig haft så lite tid att äta :rofl:.

Min plutt är nu 10(!) veckor, det går så fort :crazy:. Han har börjat le och ”prata” med oss och är mer med i blicken. Pendlar mellan att inte vilja missa en minut med honom och att känna mig fastlåst och frustrerad över att inte få något gjort med hus, trädgård och höns etc. Bebis är inte den nöjda typen som vill ligga själv…eller sova längre stunder, så det är mycket bärande och sittande i soffan, utöver vagnpromenaderna som han dock gillar :) Snittet läker jättefint och har inte orsakat några problem alls, men foglossningen släpper inte taget.
 
Var inte beredd på det godståg av känslor som skulle köra in i mig när jag fick barn. Jag har aldrig tyckt om bäbisar eller haft mamma känslor. Skaffade barn för att jag gillar familjelivet med lite äldre barn. 4+ och tänkte att jag får väl stå ut några år. Varit livrädd för att inte anknyta. Nu sitter jag och bara stirrar på honom. Fick sluta sjunga you are my sunshine för jag började gråta?! För han kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar honom... 😅
Åh, det kunde varit jag som skrev de raderna, stor igenkänning på känslosvallet 🥰
 
Jag är både otroligt hungrig och galet törstig. Aldrig känt så stark hunger förut, och aldrig haft så lite tid att äta :rofl:.

Min plutt är nu 10(!) veckor, det går så fort :crazy:. Han har börjat le och ”prata” med oss och är mer med i blicken. Pendlar mellan att inte vilja missa en minut med honom och att känna mig fastlåst och frustrerad över att inte få något gjort med hus, trädgård och höns etc. Bebis är inte den nöjda typen som vill ligga själv…eller sova längre stunder, så det är mycket bärande och sittande i soffan, utöver vagnpromenaderna som han dock gillar :) Snittet läker jättefint och har inte orsakat några problem alls, men foglossningen släpper inte taget.
Sådär känner jag också och jag skrattade lite gott åt att min syster (som är höggravid) hade frågat vår pappa vad jag "egentligen gjorde" om dagarna... Har också en liten som är svårt att lägga ifrån sig och massa saker som jag både bör och vill göra som samlas på hög (som tex äta, gå på toaletten och duscha 😂).
 
Jag är oerhört tacksam att lillebror kom som nr 2. Trots en bebis och en treåring får jag mer gjorde än när storebror var bebis! Typ som att laga mat när storebror var liten. Han gallskrek och man inte höll honom, och laga med enhandad är då inte lätt. I veckan har sambon jobbat eftermiddag och treåringen roade sig själv medan bebis satt i selen och sov medan jag lagade middag 😁

Men en sak som jag är dödstrött på är det ständiga kräkandet. Vet inte hur mycket kläder och dregglisar vi byter varje dag...

Hur går det för er andra?
 
Här har varit lite jobbigt. Fick mer och mer problem med bröstvårtorna trots att herr gurk hade bra grepp. Men han ville ligga vid bröstet hela tiden och bara skrek och skrek och brösten blev helt söndergnuggade och började få sår. Total chock på andra besöket hos BVC. Han hade rasat I vikt och förlorat nära 400g på en vecka. Han hade skrikit så mycket för att han svälte då mina bröst producerar för lite mjölk. :( Ssk uppenbart orolig, och bokade in akut besök på sin lunchrast direkt efter helgen. Stränga order om att åka till barnakuten om han blev slö, samt att inhandla ersättning. Min pappa som är en ängel köpte en baby brezza åt oss. Hela helgen var det att mata och pumpa var tredje timme vilket innebar max 1.5h sömn i stöten. Jag var helt knäckt på återbesöket men gurk hade gått upp nästan 300g och hämtat igen. Vi bestämde att jag skulle sluta pumpa på nätterna för att inte bryta ihop totalt. Två veckor med hud mot hud amning hade resulterat i bröst som producerade 60ml med 30 min pump på högsta nivån med elektronisk pump från båda brösten. 3 dygn med pump var tredje timme i 30 min hade ökat produktionen till 70 ml. En nattutan pump minskade produktionen till 40 ml vilket gjorde att jag gav upp om att någonsin få igång det. Nu har brösten i stort sett sinat och jag känner mig bedrövad. Ville verkligen kunna amma eller åtminstone pumpa så att han fick minst 50% från bröstmjölk. Trodde aldrig
att jag skulle få problem när han faktiskt tog bra tag direkt. Men tack vare att vi lever i modern tid slipper han ju svälta ihjäl. Så besviken på min kropp.
 
Här har varit lite jobbigt. Fick mer och mer problem med bröstvårtorna trots att herr gurk hade bra grepp. Men han ville ligga vid bröstet hela tiden och bara skrek och skrek och brösten blev helt söndergnuggade och började få sår. Total chock på andra besöket hos BVC. Han hade rasat I vikt och förlorat nära 400g på en vecka. Han hade skrikit så mycket för att han svälte då mina bröst producerar för lite mjölk. :( Ssk uppenbart orolig, och bokade in akut besök på sin lunchrast direkt efter helgen. Stränga order om att åka till barnakuten om han blev slö, samt att inhandla ersättning. Min pappa som är en ängel köpte en baby brezza åt oss. Hela helgen var det att mata och pumpa var tredje timme vilket innebar max 1.5h sömn i stöten. Jag var helt knäckt på återbesöket men gurk hade gått upp nästan 300g och hämtat igen. Vi bestämde att jag skulle sluta pumpa på nätterna för att inte bryta ihop totalt. Två veckor med hud mot hud amning hade resulterat i bröst som producerade 60ml med 30 min pump på högsta nivån med elektronisk pump från båda brösten. 3 dygn med pump var tredje timme i 30 min hade ökat produktionen till 70 ml. En nattutan pump minskade produktionen till 40 ml vilket gjorde att jag gav upp om att någonsin få igång det. Nu har brösten i stort sett sinat och jag känner mig bedrövad. Ville verkligen kunna amma eller åtminstone pumpa så att han fick minst 50% från bröstmjölk. Trodde aldrig
att jag skulle få problem när han faktiskt tog bra tag direkt. Men tack vare att vi lever i modern tid slipper han ju svälta ihjäl. Så besviken på min kropp.

Var inte besviken, din kropp har gjort så många andra saker helt rätt. Jag sörjer också lite att vi inte helammar, men i det stora hela tycker jag att amningen får ta alldeles för stort fokus. Det är så mycket annat som är viktigare :heart
 
Sådär känner jag också och jag skrattade lite gott åt att min syster (som är höggravid) hade frågat vår pappa vad jag "egentligen gjorde" om dagarna... Har också en liten som är svårt att lägga ifrån sig och massa saker som jag både bör och vill göra som samlas på hög (som tex äta, gå på toaletten och duscha 😂).

Hon lär bli varse :D
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag har väntat och väntat på att någon ska starta en tråd men det verkar som att jag får fixa det själv :D. Ingen annan som ska ha barn...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
24 107
  • Artikel
Hästnyheter Den 13-åriga hoppryttaren Jill Spencer är den flitigaste ponnyryttaren på tävlingsbanorna under 2023. Hon har gjort nästan 300 starter...
Svar
0
· Visningar
201
Senast: Gunnar
·
Svar
29
· Visningar
2 135
Senast: Trott
·
  • Artikel
Hästnyheter Varför inte planera vilka tävlingar du vill hålla koll på nästa år nu när 2023 går mot sitt slut? Här får du hjälp med en lista över...
Svar
0
· Visningar
544
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Optimala foderrutiner?
  • Ny valp med katt
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp