- Hundträning
- Trådstartare blindmelon
- Startdatum
G
GaurdianAngel
Sv: Träna inkallning
Nu hänger jag inte med alls. I ditt ena inlägg skriver du att en hund inte föds förarvek utan det är ägaren som formar den så.
Och i nästa inlägg skriver du att en pittbull samt amstaff är ett praktexemplar på förarveka hundar.
Hur menar du?
En hund föds som mer eller mindre eller inte alls förarvek. Sen kan man självklart jobba med detta.
Nu hänger jag inte med alls. I ditt ena inlägg skriver du att en hund inte föds förarvek utan det är ägaren som formar den så.
Och i nästa inlägg skriver du att en pittbull samt amstaff är ett praktexemplar på förarveka hundar.
Hur menar du?
En hund föds som mer eller mindre eller inte alls förarvek. Sen kan man självklart jobba med detta.
G
GaurdianAngel
Sv: Träna inkallning
Att du har hittat det som fungerar på din hund är ju bra. Det jag reagerade på var att du ger tips på hur du fick din hårda hund att lyssna på dig. Ett ryck i kopplet på fel hund kan få stora problem och inget man bör lära ut som tips.
Dean skrev:
Att du har hittat det som fungerar på din hund är ju bra. Det jag reagerade på var att du ger tips på hur du fick din hårda hund att lyssna på dig. Ett ryck i kopplet på fel hund kan få stora problem och inget man bör lära ut som tips.
Sv: Träna inkallning
läs vad jag skriver. hon är hård. men inte mot föraren och som de flesta hundar har hon ingen önskan om att klättra i rang. men mot yttre saker är hon knappast känslig. hon är också skarp, men har ganska låg kamplust. märklig kombination hos en schäfer kanske...
vi var ock lekte på en agilitybana och vips så sprang hon upp på vippbrädan som naturligtvis slog över och hon flög som en vante. reaktionen? hon sprang upp igen men lite långsammare. hade detsamma hänt min labbe hade han aldrig frivilligt gått upp på den igen.
Dean skrev:
läs vad jag skriver. hon är hård. men inte mot föraren och som de flesta hundar har hon ingen önskan om att klättra i rang. men mot yttre saker är hon knappast känslig. hon är också skarp, men har ganska låg kamplust. märklig kombination hos en schäfer kanske...
vi var ock lekte på en agilitybana och vips så sprang hon upp på vippbrädan som naturligtvis slog över och hon flög som en vante. reaktionen? hon sprang upp igen men lite långsammare. hade detsamma hänt min labbe hade han aldrig frivilligt gått upp på den igen.
J
julia_v
Sv: Träna inkallning
Absolut handlar det om ledarskapet och bristningar i det,
men en valp som man lär in , då ska det tycker jag vara roligt
självklart korrigerar man dem om de gör fel.
tex min hund, han är arbetsvillig och har mycket motor
i sök,spår uppletande och dyligt behöver jag inte uppmuntra honom,
men i vissa delar av lydnaden så kan "tar han hellre" en nyp i örat,
el annan korrigering istället för att lyssna ( han är fysiskt mkt hård,
känner inte av "smärta", el bryr sig inte han har skadat sig i tex söket, men söker glatt vidare trots "smärtan", trampar fel person honom på tassen blir han förbannad istället tex) d'r har jag ibland då
istället sett till att det har varit VÄLDIGT kul och lönsamt ( tex kamp)
att göra rätt..
Absolut handlar det om ledarskapet och bristningar i det,
men en valp som man lär in , då ska det tycker jag vara roligt
självklart korrigerar man dem om de gör fel.
tex min hund, han är arbetsvillig och har mycket motor
i sök,spår uppletande och dyligt behöver jag inte uppmuntra honom,
men i vissa delar av lydnaden så kan "tar han hellre" en nyp i örat,
el annan korrigering istället för att lyssna ( han är fysiskt mkt hård,
känner inte av "smärta", el bryr sig inte han har skadat sig i tex söket, men söker glatt vidare trots "smärtan", trampar fel person honom på tassen blir han förbannad istället tex) d'r har jag ibland då
istället sett till att det har varit VÄLDIGT kul och lönsamt ( tex kamp)
att göra rätt..
J
julia_v
Sv: Träna inkallning
visst är de det, min är väl ett undantag..
visst är de det, min är väl ett undantag..
U
UrsusRex
Sv: Träna inkallning
Helt rätt Cilla sele är bättre än halsband till den övningen och hela den övningen i sig är egentligen rätt onödig om man inte absolut vill ha total lydnad. Övningen i sig är ju egentligen en variant av eldresyr då man inte har/får tillgång till elhalsband. Så egentligen ångrar jag att jag tog upp metoden i det här samanhanget, dock tycker jag den är berättigad tex vid inlärning av en framtida jakthund.
Åsså en liten parrantes då; jag tycker det är bättre att ta i en gång ooch använda rösten än att små rycka hela tiden. Med det menar jag att ett hårt ryck i kopplet (givetvis inte på en växande hund/valp) och ett rejält NEJ är bättre än då det ger resultat och nästa gång räcker det förmodligen med rösten och det rejäla NEJ. Hellre än att smårycka i hunden vilket garranterat leder till rygg/nackproblem. Men som sagt i så lång utsträckning som möjligt undvika att använda kopplet, det är helt enkelt en säkerhetslina inte ett dresyrredskap anser jag.
OBS nu säger jag inte att Dean ryckt i sin hund för det gjorde/gör han ju inte! Han "skramlade med kedjan i stort sett" och det tror jag på att så var fallet!
Nu blir det annat som inte har med inkallning att göra igen;
(Kanske vi skulle starta en ny tråd om hårda hundar/dresyr istället?)
Sedan tycker jag vi måste ha större förståelse för Dean.
Jag har själv tränat skyddshund för att bättre klara mentalproven och rovdjursproven på min hanhund som i kontraktet med uppfödaren skulle meriteras för att avlas på. Sedan fick han sin virussjukdom och det blev ingen avel ändå men det är en annan historia.
Vad jag menar är att med en skyddshund som ska användas praktiskt(polishund som jag förstår det?) så finns det inte utrymme för tvivel då ska det bara fungera så enkelt är det och då är en hårdare dresyr och hårdare hund nödvändigt. Liksom om man vill ha en jakthund som ska klara av tuffa situationer som gryt eller avlivning av vilt osv.
Hursomhelst så var det en fördel att ha den träningen i bakfickan då man släppte hunden mot björn tex. Han var iofs skarp och det var inga problem. Men om han inte varit det så hade han likafullt ställt björnen av ren lydnad. Det är vad jag menar med att en skyddshund som används i reellt arbete också måste klara - det får helt enkelt inte finns minsta antydan till tvivel. Har föraren utfärdat ett komando ska momentet utföras till varje pris.
Men som sagt så var den hunden (min gamla hanhund) aldrig riktigt "lycklig/glad" i lydnadsarbete som många här redan vet eftersom jag sagt det förr.
Därför tror jag stenhårt på positiv inlärning och konsekvent inlärning snarare än bannor och bestraffning osv. Det kör jag med nu och jag har ett par sjuhelsikes mkt roligare hundar att arbeta med nu. De tycker det är roligt att tas ut för att arbeta med istället för likgiltiga; "jaha vad ska vi göra nu då" som var känslan med min gamla hanhund. Det är ju roligare både för mig och för hundarna.
Vad jag tror Dean menar angående förarveka hundar är att man faktiskt själv har skuld till om man tränar fram en förarvek hund oavsett ras. Det motsäger inte att det finns förarveka raser som tex pitbull/schäfer. Men anpassar man träningen till det så blir den ju inte "förarvek" eller hur jag ska uttrycka det.
Mitt grundråd är att "jollra" som jag säger det och inrikta sig på positiv inlärning för att få en lydig och glad hund. Om det sedan inte visar sig fungera och man inte har erfarenhet av dressyr bör/ska man kontakta en utbildad instruktör för hjälp hellre än att ta till sig och börja med hårdare metoder på eget bevåg.
(Min inkallning med lina ser jag dock inte som en så särskillt hård metod.)
Sedan så är det ju knappast så att hård dresyr är synonymt med en olycklig hund.
Hundar emellan är ju stenhårda sinsemellan om vem som bestämmer och hur saker och ting ska gå till. Så jag tror faktiskt inte att en hund mår dåligt av den dresyren men den blir inte lika glad och rolig att arbeta med..... så tycker jag. Dock tror jag samtidigt att en hård hund mår bra av den dressyren och av att hållas ranglåg - den slipper ta ansvar och vara på spänn för eventuella hot osv mot flocken. Det gäller hundar i allmänhet, de mår bäst av att vara ranglåga och slippa ha flockens välmående på sina axlar - men en hård hund har större "risk" att vilja ta ledarplatsen i flocken och därmed ansvaret.
Sedan då man vet att momentet sitter i ryggraden och hunden vet vad som förväntas är det dock inget fel att läxa upp den, men oftas räcker det med rösten - dvs tonläget. Vilket också ses hundar emellan, de ryker ju inte på varandra rakt av om de inte har något fel i huvudet. De morrar, gläffser, skäller gör antydan till utfall och det räcker för det mesta gör det inte det så har hundarna sinsemellan inte gjort upp vem som är ranghög och då kan de ryka ihop. Vinnaren är sedan ranghög och hundarna går fortsatt bättre ihop.
Vilket leder mig in på en annan sak, ofta blir hundägare alldeles till sig för att hundarna ryker ihop eller rider osv och bryter det hela. Det är fel tycker jag i allmänhet. I jaktlag släpper man ofta ihop hundarna och låter de göra upp för att det ska fungera i det långa loppet.
Dock finns ju undantag, om det visar sig bli kamp på liv och död eller hundarna börjar ta i på allvar så att blodvite uppstår ska man givetvis bryta! Eller om en hund lägger sig ner eller på annat vis visar underkastelse och den andra hunden ändå fortsätter slåss - då ska man bryta.
Om det kommer en pitbull i full kariär vid blotta ansynen av ens hundar och galloperar femtio meter endast för att anfalla ens hund då ska man bryta - hånde mig för ett par veckor sedan därav just pitbullaspekten. (Pitbulls är i grunden fina hundar!)
Rör det sig om tikar ska man hålla extra koll för de är värre än hanhundar om de mot all förmodan ryker ihop vilket är sällsynt. Hanhundar gör oftast snabbt upp, kanske endast genom att låta en massa och "klättra/brösta" sig mot varandra medan två tikar av samma rang verkligen går in för att göra sig av med motståndet.
Nu rekomenderar jag inte att låta hundarna slåss på något vis! Tvärtom! Men ofta är man lite väl snar att bryta upp rangstrider hundar emellan. Självklart ska man veta vilka hundarna är också! inte bara släppa ihop Humle och Dumle för att låta dom göra upp.... finns det ingen anledning till att de behöver gå ihop så ska man låta bli att föra dom samman helt enkelt!
Mvh
Björn
Helt rätt Cilla sele är bättre än halsband till den övningen och hela den övningen i sig är egentligen rätt onödig om man inte absolut vill ha total lydnad. Övningen i sig är ju egentligen en variant av eldresyr då man inte har/får tillgång till elhalsband. Så egentligen ångrar jag att jag tog upp metoden i det här samanhanget, dock tycker jag den är berättigad tex vid inlärning av en framtida jakthund.
Åsså en liten parrantes då; jag tycker det är bättre att ta i en gång ooch använda rösten än att små rycka hela tiden. Med det menar jag att ett hårt ryck i kopplet (givetvis inte på en växande hund/valp) och ett rejält NEJ är bättre än då det ger resultat och nästa gång räcker det förmodligen med rösten och det rejäla NEJ. Hellre än att smårycka i hunden vilket garranterat leder till rygg/nackproblem. Men som sagt i så lång utsträckning som möjligt undvika att använda kopplet, det är helt enkelt en säkerhetslina inte ett dresyrredskap anser jag.
OBS nu säger jag inte att Dean ryckt i sin hund för det gjorde/gör han ju inte! Han "skramlade med kedjan i stort sett" och det tror jag på att så var fallet!
Nu blir det annat som inte har med inkallning att göra igen;
(Kanske vi skulle starta en ny tråd om hårda hundar/dresyr istället?)
Sedan tycker jag vi måste ha större förståelse för Dean.
Jag har själv tränat skyddshund för att bättre klara mentalproven och rovdjursproven på min hanhund som i kontraktet med uppfödaren skulle meriteras för att avlas på. Sedan fick han sin virussjukdom och det blev ingen avel ändå men det är en annan historia.
Vad jag menar är att med en skyddshund som ska användas praktiskt(polishund som jag förstår det?) så finns det inte utrymme för tvivel då ska det bara fungera så enkelt är det och då är en hårdare dresyr och hårdare hund nödvändigt. Liksom om man vill ha en jakthund som ska klara av tuffa situationer som gryt eller avlivning av vilt osv.
Hursomhelst så var det en fördel att ha den träningen i bakfickan då man släppte hunden mot björn tex. Han var iofs skarp och det var inga problem. Men om han inte varit det så hade han likafullt ställt björnen av ren lydnad. Det är vad jag menar med att en skyddshund som används i reellt arbete också måste klara - det får helt enkelt inte finns minsta antydan till tvivel. Har föraren utfärdat ett komando ska momentet utföras till varje pris.
Men som sagt så var den hunden (min gamla hanhund) aldrig riktigt "lycklig/glad" i lydnadsarbete som många här redan vet eftersom jag sagt det förr.
Därför tror jag stenhårt på positiv inlärning och konsekvent inlärning snarare än bannor och bestraffning osv. Det kör jag med nu och jag har ett par sjuhelsikes mkt roligare hundar att arbeta med nu. De tycker det är roligt att tas ut för att arbeta med istället för likgiltiga; "jaha vad ska vi göra nu då" som var känslan med min gamla hanhund. Det är ju roligare både för mig och för hundarna.
Vad jag tror Dean menar angående förarveka hundar är att man faktiskt själv har skuld till om man tränar fram en förarvek hund oavsett ras. Det motsäger inte att det finns förarveka raser som tex pitbull/schäfer. Men anpassar man träningen till det så blir den ju inte "förarvek" eller hur jag ska uttrycka det.
Mitt grundråd är att "jollra" som jag säger det och inrikta sig på positiv inlärning för att få en lydig och glad hund. Om det sedan inte visar sig fungera och man inte har erfarenhet av dressyr bör/ska man kontakta en utbildad instruktör för hjälp hellre än att ta till sig och börja med hårdare metoder på eget bevåg.
(Min inkallning med lina ser jag dock inte som en så särskillt hård metod.)
Sedan så är det ju knappast så att hård dresyr är synonymt med en olycklig hund.
Hundar emellan är ju stenhårda sinsemellan om vem som bestämmer och hur saker och ting ska gå till. Så jag tror faktiskt inte att en hund mår dåligt av den dresyren men den blir inte lika glad och rolig att arbeta med..... så tycker jag. Dock tror jag samtidigt att en hård hund mår bra av den dressyren och av att hållas ranglåg - den slipper ta ansvar och vara på spänn för eventuella hot osv mot flocken. Det gäller hundar i allmänhet, de mår bäst av att vara ranglåga och slippa ha flockens välmående på sina axlar - men en hård hund har större "risk" att vilja ta ledarplatsen i flocken och därmed ansvaret.
Sedan då man vet att momentet sitter i ryggraden och hunden vet vad som förväntas är det dock inget fel att läxa upp den, men oftas räcker det med rösten - dvs tonläget. Vilket också ses hundar emellan, de ryker ju inte på varandra rakt av om de inte har något fel i huvudet. De morrar, gläffser, skäller gör antydan till utfall och det räcker för det mesta gör det inte det så har hundarna sinsemellan inte gjort upp vem som är ranghög och då kan de ryka ihop. Vinnaren är sedan ranghög och hundarna går fortsatt bättre ihop.
Vilket leder mig in på en annan sak, ofta blir hundägare alldeles till sig för att hundarna ryker ihop eller rider osv och bryter det hela. Det är fel tycker jag i allmänhet. I jaktlag släpper man ofta ihop hundarna och låter de göra upp för att det ska fungera i det långa loppet.
Dock finns ju undantag, om det visar sig bli kamp på liv och död eller hundarna börjar ta i på allvar så att blodvite uppstår ska man givetvis bryta! Eller om en hund lägger sig ner eller på annat vis visar underkastelse och den andra hunden ändå fortsätter slåss - då ska man bryta.
Om det kommer en pitbull i full kariär vid blotta ansynen av ens hundar och galloperar femtio meter endast för att anfalla ens hund då ska man bryta - hånde mig för ett par veckor sedan därav just pitbullaspekten. (Pitbulls är i grunden fina hundar!)
Rör det sig om tikar ska man hålla extra koll för de är värre än hanhundar om de mot all förmodan ryker ihop vilket är sällsynt. Hanhundar gör oftast snabbt upp, kanske endast genom att låta en massa och "klättra/brösta" sig mot varandra medan två tikar av samma rang verkligen går in för att göra sig av med motståndet.
Nu rekomenderar jag inte att låta hundarna slåss på något vis! Tvärtom! Men ofta är man lite väl snar att bryta upp rangstrider hundar emellan. Självklart ska man veta vilka hundarna är också! inte bara släppa ihop Humle och Dumle för att låta dom göra upp.... finns det ingen anledning till att de behöver gå ihop så ska man låta bli att föra dom samman helt enkelt!
Mvh
Björn
Sv: Träna inkallning
jag håller med dig till viss del, att allt inte kan vara gulligull på alla hundar. och att man kan behöva ta till obehagligheter för att bryta ett oönskat beteende, men som med all dressyr är det "där våldet tar vid slutar konsten".
rassel med kedjan kan man använda på en lite äldre hund som kan vara lite nonchalant. har man däremot börjat förknippa rassel/ryck med bestraffning ska man låta bli.
läste på ett annat forum om kastkedjor och deras effekt. anhängarna menade att efter ett kast räckte det med lite rassel för att hunden ska stanna upp. själv rycker jag lite i kardborren på ficklocket för att uppnå samma effekt (har roligheter i den fickan).
jag håller med dig till viss del, att allt inte kan vara gulligull på alla hundar. och att man kan behöva ta till obehagligheter för att bryta ett oönskat beteende, men som med all dressyr är det "där våldet tar vid slutar konsten".
rassel med kedjan kan man använda på en lite äldre hund som kan vara lite nonchalant. har man däremot börjat förknippa rassel/ryck med bestraffning ska man låta bli.
läste på ett annat forum om kastkedjor och deras effekt. anhängarna menade att efter ett kast räckte det med lite rassel för att hunden ska stanna upp. själv rycker jag lite i kardborren på ficklocket för att uppnå samma effekt (har roligheter i den fickan)
.
U
UrsusRex
Sv: Träna inkallning
Kan inte annat än säga att jag håller med dig till hundra procent Cilla.
/B
Kan inte annat än säga att jag håller med dig till hundra procent Cilla.
/B
T
Tippan
Sv: Träna inkallning
Absolut! Det finns alltid undantag. En stor del är också hur valpen blivit uppfostrad hemma i valplådan. Hur hård/mjuk var mamma? Fick hon vara med valparna och uppfostra de och lära sig underkastelse? Men även där skiljer det sig från valp till valp. Vissa struntar i vad mamma säger och vissa inte :P
Absolut! Det finns alltid undantag. En stor del är också hur valpen blivit uppfostrad hemma i valplådan. Hur hård/mjuk var mamma? Fick hon vara med valparna och uppfostra de och lära sig underkastelse? Men även där skiljer det sig från valp till valp. Vissa struntar i vad mamma säger och vissa inte :P
U
UrsusRex
Sv: Träna inkallning
Lite till tankar om inkallning då;
För det första består inkallningen av två hörnstenar nämligen ledarskap och Kontakt. Lever föraren och hunden i varsin ände av kopplet så kommer det inte fungera.
Under de första veckorna ska en god kontakt grundläggas, ett bra sätt är att göra det i samband med utfodringen - det är enkelt och man får många moment gratis samt att hunden kommer förknippa inkallningen med något existensnödvändigt nämligen utfodringen.
Utöver det är det en idé att träna inkallning utomhus... jämförelse med en räv (eller annat vilt);
Honan är ute på en äng med sina ungar och äter gnagare eller grodor eller något. Hon får något i sin nos som säger att det är fara och färde på gång. Hon ger ett lystringsläte och springer från platsen. De ungar som inte lystnar till detta och följer efter råkar förr eller senare illa ut - rävhonan (eller annat vilt) väntar under inga omständigheter på ohörsamma ungar!
Detta tränas med fördel från 8 veckors ålder och är egentligen ingen inkallning utan ett sätt att börja befästa inkallningen samt kontakten.
Det är den ålder då valpen skulle börjat lämna grytet och bege sig på små äventyr med sin mamma. För att överleva måste den vara uppmärksam och följa honan/föraren.
Passa på då du märker att valpen lullar iväg en bit ifrån dig, försök få åtminstone tio meter emellan er.
Ropa valpens namn (det blir "komandot" för kontakt/lystring) sedan hit (det blir komandot för "kom hitåt"). Spring bort ifrån valpen och titta inte mot den med all säkerhet störtar den efter dig allt vad tygen håller för att inte bli lämnad ensam (8 veckor gammal alltså).
Komandot hit får inte missbrukas (gäller alla komandon) och användas i tid och otid. Då förloras innebörden. Glädjen att återförenas är viktigare än en godbit vid den här utomhusövningen. Men självklart är en godbit ytterligare en förstärkning för en matglad valp.
När du ropar efter valpen ska du undvika att vara vänd mot den eller att se på den. Det kan hämma valpen att komma glatt. Viftar du med armarna och "jollrar" samt gör dig till så tar valpen det som en inbjudan till lek och busar istället för att komma till dig.
När du vill påkalla valpens uppmärksamhet i största allmänhet använd namnet men aldrig hit.
Träna också på en plats en bit bort från hemmet, gärna en ny "osäker" plats. Är ni hemmavid riskerar du att valpen hellre springer hem till tryggheten i "lyan" än kommer efter dig. Om du är tvingad att träna nära hemmet så spring i riktning mot hemmet för att undslippa konkurensförhållande mellan dig själv och "lyan" för valpen.
Självklart ska inte varje inkallning resultera i uppkoppling. Lika ofta ska det vara en trevlig kontakt som följs av att valpen får fortsätta spankelera i frihet.
En god kontakt är ALLTID en förutsättning för att få en bra inkallning.
Den ska inte springa förbi dig då ni springer ifrån det "farliga".
Träna därför ingång och närkontakt innan ni går över till den egentliga inkallningen.
Smek vid mungiporna gå några steg ifrån och kalla. När valpen kommer så vrider du dig återigen ifrån och tar kontakt med mungiporna. Sedan kan du ge en godbit om kontakten behöver förstärkas.
När valpen blivit lite äldre och förstått innebörden av komandot hit ska du ställa högre krav på att den ska komma direkt och snabbt.
Då är det bra med en medhjälpare som håller i valpen medan du avlägsnar dig med snabba steg. Innan du går smeker du valpen i mungiporna. Behövs det förstärk genom att visa att du har en godbit men ge den inte till valpen. Ca tio meter bort ropar du namnet hit och medhjälparen släpper den förhoppningsvis rätt uppspelta valpen som vill till dig/godbiten.
När valpen är ett par meter ifrån dig så kallar du en gång till namnet hit. Det är på det avståndet som valpen gärna säger "morsning korsning" och sticker åt ett annat håll. Om det händer ta ett steg mot hunden och reagerar den inte på det så förstärk med ett nej vilket ska vara befäst vid det här laget.
När valpen kommer till dig så gör du några rörelser ifrån hunden och smeker mungipan och ger en godbit samt "jollrar" och är allmänt rolig.
Fäkta inte med armarna det inbjuder till lek.
Uttöka avståndet samt låt hunden streta lite för att komma loss från medhjälparen. Med det menar jag inte att det ska bli lek hos medhjälparen utan valpen ska ha sådan lust att ta sig därifrån för att komma till dig att den hetsar att komma ifrån medhjälparen. Eventuellt kan man ropa flera gånger innan medhjälparen släpper - det tycker jag persoligen är fel.
Upprepa den här övningen några gånger och variera avståndet. Valpen ska lära sig att ovillkorligen komma till dig under det här stadiet. Är det okonsekvent så blir det svårt om inte omöjligt att gå vidare till den egentlige inkallningen.
Sitt;
Samtidigt som du håller på med allt det här så tränar ni sitt. Förslagsvis vid utfodringen som jag tidigare sagt.
Visa på valpen en godbit/leksak som valpen vill ha. Håll den i handen. Valpen kan både hoppa krafsa och skälla för att få vad den vill ha. Men vänta bara ut den och var tyst komendera inte sitt! Förr eller senare sätter den sig ner och då ger du godbiten omedelbart samt lugnt beröm. När valpen senare sätter sig bara du visar godbiten så kan du börja använda komandot sitt. Träna detta några gånger och glöm inte att berömma lugnt. Visar valpen tendens till att vara ovillig att sitta kan du föra handen med godbiten över dess huvud så att den tvingas sätta sig för att så att säga "nå" godbiten över sin egen manke.
Ge godbiten först när valpen sitter och den ska sitta tills den får den. Reser den sig så komendera snabbt sitt höj handen vilket hämmar den från att resa sig. Gör den fel så får den ingen godbit. Du ska förstärka att den gör rätt. Ge endast godbiten då valpen sitter och ser på dig - inte har hunnit tröttna och ser sig omkring efter andra "roligheter" då husse/matte är klar med det här.
Sedan kan du börja att använda handen utan godbit i men efter samma princip. Se till att ha godbiten nära tillhands i en ficka eller liknande dock.
Sitt kvar längre;
I början bör valpen inte sitt alängre än att du kan plocka upp godsaken ur fickan i lugnt tempo. Efterhand ökas kravet och du tar längre tid på dig att ta fram godsaken.
Hur många gånger valpen än reser sig måste du ALLTID behärskat utan att bli arg få valpen att sätta sig tills du ger den lov att resa sig genom berömet och godbiten i munnen. Det är en grund för din roll som ledare överhuvudtaget - har du komenderat hunden till något ska den göra det tills du löser den ifrån det.
Börja utöka avståndet och tiden, reser sig hunden så höj handen och säg nej. Reser den sig och lämnar platsen led tillbaks den till samma plats och sätt ner den och minska avståndet mellan er då du går ut och ställer dig framför den. Nu kan det vara idé att backa ifrån hunden vänd mot den samt eventuellt hålla upp handen för att hämma den från att resa sig. Gå alltid tillbaks till hunden och avsluta övningen där. Senare då detta är befäst kan du börja gå runt ett hörn och vara ur synhåll för hunden, men se alltid till att själv se hunden så att du snabbt kan komendera nej om den skulle resa sig.
Se till att ha gott om tid! Valpen får under inga omständigheter avgå med segern.
Samma sak med maten förståss sätt ner valpen ställ ner skålen säg varsågod och först då men inte innan får den börja äta.
Andra kontaktövningar;
Grunden till kontakt är att göra saker tillsammans med hunden. Träna sitt ligg osv och belöna först då hunden har sitt intresse riktat mot dig. Träna inte för länge valpen blir snabbt trött! Träna hellre ofta.
Göm dig då ni är ute och låt hunden leta reda på dig. Passa på då den tappar kontakten med dig och ställ dig bakom ett träd eller buske eller liknande - rätt snart börja hunden anstränga sig för att hålla kontakten med dig. (Beror ju förståss på rasen, har själv enorma problem med min Beagle under jakt och tar gärna emot förslag på kontaktövningar! Hon har redan från day one fullständigt struntat i om jag försvinner då vi är i skogen och det är ju självklart eftersom hon ska dra iväg på egen hand och driva men men)
forts.....
Lite till tankar om inkallning då;
För det första består inkallningen av två hörnstenar nämligen ledarskap och Kontakt. Lever föraren och hunden i varsin ände av kopplet så kommer det inte fungera.
Under de första veckorna ska en god kontakt grundläggas, ett bra sätt är att göra det i samband med utfodringen - det är enkelt och man får många moment gratis samt att hunden kommer förknippa inkallningen med något existensnödvändigt nämligen utfodringen.
Utöver det är det en idé att träna inkallning utomhus... jämförelse med en räv (eller annat vilt);
Honan är ute på en äng med sina ungar och äter gnagare eller grodor eller något. Hon får något i sin nos som säger att det är fara och färde på gång. Hon ger ett lystringsläte och springer från platsen. De ungar som inte lystnar till detta och följer efter råkar förr eller senare illa ut - rävhonan (eller annat vilt) väntar under inga omständigheter på ohörsamma ungar!
Detta tränas med fördel från 8 veckors ålder och är egentligen ingen inkallning utan ett sätt att börja befästa inkallningen samt kontakten.
Det är den ålder då valpen skulle börjat lämna grytet och bege sig på små äventyr med sin mamma. För att överleva måste den vara uppmärksam och följa honan/föraren.
Passa på då du märker att valpen lullar iväg en bit ifrån dig, försök få åtminstone tio meter emellan er.
Ropa valpens namn (det blir "komandot" för kontakt/lystring) sedan hit (det blir komandot för "kom hitåt"). Spring bort ifrån valpen och titta inte mot den med all säkerhet störtar den efter dig allt vad tygen håller för att inte bli lämnad ensam (8 veckor gammal alltså).
Komandot hit får inte missbrukas (gäller alla komandon) och användas i tid och otid. Då förloras innebörden. Glädjen att återförenas är viktigare än en godbit vid den här utomhusövningen. Men självklart är en godbit ytterligare en förstärkning för en matglad valp.
När du ropar efter valpen ska du undvika att vara vänd mot den eller att se på den. Det kan hämma valpen att komma glatt. Viftar du med armarna och "jollrar" samt gör dig till så tar valpen det som en inbjudan till lek och busar istället för att komma till dig.
När du vill påkalla valpens uppmärksamhet i största allmänhet använd namnet men aldrig hit.
Träna också på en plats en bit bort från hemmet, gärna en ny "osäker" plats. Är ni hemmavid riskerar du att valpen hellre springer hem till tryggheten i "lyan" än kommer efter dig. Om du är tvingad att träna nära hemmet så spring i riktning mot hemmet för att undslippa konkurensförhållande mellan dig själv och "lyan" för valpen.
Självklart ska inte varje inkallning resultera i uppkoppling. Lika ofta ska det vara en trevlig kontakt som följs av att valpen får fortsätta spankelera i frihet.
En god kontakt är ALLTID en förutsättning för att få en bra inkallning.
Den ska inte springa förbi dig då ni springer ifrån det "farliga".
Träna därför ingång och närkontakt innan ni går över till den egentliga inkallningen.
Smek vid mungiporna gå några steg ifrån och kalla. När valpen kommer så vrider du dig återigen ifrån och tar kontakt med mungiporna. Sedan kan du ge en godbit om kontakten behöver förstärkas.
När valpen blivit lite äldre och förstått innebörden av komandot hit ska du ställa högre krav på att den ska komma direkt och snabbt.
Då är det bra med en medhjälpare som håller i valpen medan du avlägsnar dig med snabba steg. Innan du går smeker du valpen i mungiporna. Behövs det förstärk genom att visa att du har en godbit men ge den inte till valpen. Ca tio meter bort ropar du namnet hit och medhjälparen släpper den förhoppningsvis rätt uppspelta valpen som vill till dig/godbiten.
När valpen är ett par meter ifrån dig så kallar du en gång till namnet hit. Det är på det avståndet som valpen gärna säger "morsning korsning" och sticker åt ett annat håll. Om det händer ta ett steg mot hunden och reagerar den inte på det så förstärk med ett nej vilket ska vara befäst vid det här laget.
När valpen kommer till dig så gör du några rörelser ifrån hunden och smeker mungipan och ger en godbit samt "jollrar" och är allmänt rolig.
Fäkta inte med armarna det inbjuder till lek.
Uttöka avståndet samt låt hunden streta lite för att komma loss från medhjälparen. Med det menar jag inte att det ska bli lek hos medhjälparen utan valpen ska ha sådan lust att ta sig därifrån för att komma till dig att den hetsar att komma ifrån medhjälparen. Eventuellt kan man ropa flera gånger innan medhjälparen släpper - det tycker jag persoligen är fel.
Upprepa den här övningen några gånger och variera avståndet. Valpen ska lära sig att ovillkorligen komma till dig under det här stadiet. Är det okonsekvent så blir det svårt om inte omöjligt att gå vidare till den egentlige inkallningen.
Sitt;
Samtidigt som du håller på med allt det här så tränar ni sitt. Förslagsvis vid utfodringen som jag tidigare sagt.
Visa på valpen en godbit/leksak som valpen vill ha. Håll den i handen. Valpen kan både hoppa krafsa och skälla för att få vad den vill ha. Men vänta bara ut den och var tyst komendera inte sitt! Förr eller senare sätter den sig ner och då ger du godbiten omedelbart samt lugnt beröm. När valpen senare sätter sig bara du visar godbiten så kan du börja använda komandot sitt. Träna detta några gånger och glöm inte att berömma lugnt. Visar valpen tendens till att vara ovillig att sitta kan du föra handen med godbiten över dess huvud så att den tvingas sätta sig för att så att säga "nå" godbiten över sin egen manke.
Ge godbiten först när valpen sitter och den ska sitta tills den får den. Reser den sig så komendera snabbt sitt höj handen vilket hämmar den från att resa sig. Gör den fel så får den ingen godbit. Du ska förstärka att den gör rätt. Ge endast godbiten då valpen sitter och ser på dig - inte har hunnit tröttna och ser sig omkring efter andra "roligheter" då husse/matte är klar med det här.
Sedan kan du börja att använda handen utan godbit i men efter samma princip. Se till att ha godbiten nära tillhands i en ficka eller liknande dock.
Sitt kvar längre;
I början bör valpen inte sitt alängre än att du kan plocka upp godsaken ur fickan i lugnt tempo. Efterhand ökas kravet och du tar längre tid på dig att ta fram godsaken.
Hur många gånger valpen än reser sig måste du ALLTID behärskat utan att bli arg få valpen att sätta sig tills du ger den lov att resa sig genom berömet och godbiten i munnen. Det är en grund för din roll som ledare överhuvudtaget - har du komenderat hunden till något ska den göra det tills du löser den ifrån det.
Börja utöka avståndet och tiden, reser sig hunden så höj handen och säg nej. Reser den sig och lämnar platsen led tillbaks den till samma plats och sätt ner den och minska avståndet mellan er då du går ut och ställer dig framför den. Nu kan det vara idé att backa ifrån hunden vänd mot den samt eventuellt hålla upp handen för att hämma den från att resa sig. Gå alltid tillbaks till hunden och avsluta övningen där. Senare då detta är befäst kan du börja gå runt ett hörn och vara ur synhåll för hunden, men se alltid till att själv se hunden så att du snabbt kan komendera nej om den skulle resa sig.
Se till att ha gott om tid! Valpen får under inga omständigheter avgå med segern.
Samma sak med maten förståss sätt ner valpen ställ ner skålen säg varsågod och först då men inte innan får den börja äta.
Andra kontaktövningar;
Grunden till kontakt är att göra saker tillsammans med hunden. Träna sitt ligg osv och belöna först då hunden har sitt intresse riktat mot dig. Träna inte för länge valpen blir snabbt trött! Träna hellre ofta.
Göm dig då ni är ute och låt hunden leta reda på dig. Passa på då den tappar kontakten med dig och ställ dig bakom ett träd eller buske eller liknande - rätt snart börja hunden anstränga sig för att hålla kontakten med dig. (Beror ju förståss på rasen, har själv enorma problem med min Beagle under jakt
och tar gärna emot förslag på kontaktövningar! Hon har redan från day one fullständigt struntat i om jag försvinner då vi är i skogen och det är ju självklart eftersom hon ska dra iväg på egen hand och driva men men)forts.....
U
UrsusRex
Sv: Träna inkallning
Ovillkorlig inkallning;
Den egentliga inkallningen, nu är det allvar och valpen vet innebörden av komandot hit. Den ska avbryta allt vad den håller på med och komma till dig.
När den vet detta är det meningslöst att öka retningseffekten genom att inbjuda till lek eller ropa flera gånger. Gå istället efterhunden och nyp till den i örat och säg nej. Spring sedan ifrån den och säg hit. När den kommer, klappa om den tala glatt om att den är duktig "jollra" som jag kallar det. Försök strax efteråt få ett nytt avstånd mellan er och kalla in på nytt. Förstärk gärna med en godbit denna gång om valpen kommer direkt.
Kalla aldrig in under situationer som ställer omöjliga krav. Rullar valpen sig i en hög med skit eller leker den med andra hundar så gå hellre och hämta den än kalla in den om du inte är säker att den vet vad som gäller.
Dock kan du givetvis kalla in den från dom situationerna men då får du också vara beredd att bestraffa valpen om den inte lyder. Gå och hämta den, skaka om den och säg NEJ och ta den bort ifrån de andra hundarna/latrinen. Släpp hunden, spring bort och komendera hit som tidigare. Skulle den fortfarande inte komma efter dig så är det lönlöst att bli arg då kommer valpen förknippa dig med att inte alls vara rolig att komma till i fortsättningen. Försöker den springa tillbaks så hindra den med ett NEJ! Det blir ingen lydnad om du håller tjuvhåller den i halsbandet - när du säger något så är det så det ska vara punkt slut.
Nu kan man också träna inkallning från sitt. Egentligen är det ju samma moment som med medhjälparen tidigare men nu ska sitt vara så befäst att hunden vet att den inte får resa sig förns du löser den ifrån det.
Förmodligen är hunden nu mkt tveksam till att lämna den plats du satt ner den på eftersom den aldrig fått göra det tidigare. Därför måste du vara snabb och säga bra så fort den reser sig efter du ropat "namnet hit". Den måste förstå att det är okey ett resa sig nu eftersom du friat den från sitt komandot. (Jag tränar endast plats med mina och med det menar jag ligg, anledningen är att de är mindre benägna att dra iväg om de ligger ner samt att det är bekvämare för dom om de ska ligga länge)
Även om hunden komme rtveksamt ska du klappa om den och vara glad ("jollra").
Upprepa övningen tills hunden glatt lämnar platsen och kommer till dig. Avståndet ökas efter hand.
Ingång;
Finns ju två sätt. Antingen ska den gå runt det högra benet bakom dig och sätta sig vid vänster sida eller så ska den komma till vänster ben vända där och sätta sig ner. Det senare är smidigare om man har en jakthund som ska apportera mkt då det kan bli krångligt att gå runt med en gås i munnen.
Det första är vad man oftast ser på tävlingsbanor och för det är det bra att redan ha befäst fot då man börjar träna. Tänker inte gå in på fot/fritt följ har skrivit så mkt ändå tycker jag
Men man kallar in hunden med ryggen emot (kort avstånd så den inte får upp för mkt fart) och komenderar fot då den är en meter ifrån svänger och får hunden på så vis att gå runt och sätta sig... i korta drag!
Tävlingsreglerna är att hunden på snabbast möjliga sätt ska komma till dig och sätta sig på vänster sida hur du gör är upp till dig.
Tempo i inkalnningen;
Nu kan hunden hit och du ska arbeta med tempot. Dels kan du öka avståndet så at thunden får fart dels kan du springa och "jollra" för att få upp farten, möt upp och "bromsa" hunden så att den inte far förbi i hundraåttio, gör en cirkel på tjugo meter och sedan sätter sig vid din sida....... Det var i det här läget jag trodde vi var och det var här mina andra tips i tidigare inlägg passar in. Nu är hunden en unghund.
Linmetoden kan användas för att förstärka att hunden ska avbryta direkt och komma förslagsvis ska det i samband med det också finnas något riktigt lockande tex en hare. Men hunden ska redan veta och förstå innebörden av hit och inte lära sig det genom obehag och smärta i halsbandet!
Den andra metoden är ju egentligen tempoövningen och förutsätter även den att man har grundlydnaden och förståelsen av hit klar vilket jag tolkar det som att frågeställaren hade eftersom hunden har förstått tidigare men nu är trotsig.
Mvh
Björn
Ovillkorlig inkallning;
Den egentliga inkallningen, nu är det allvar och valpen vet innebörden av komandot hit. Den ska avbryta allt vad den håller på med och komma till dig.
När den vet detta är det meningslöst att öka retningseffekten genom att inbjuda till lek eller ropa flera gånger. Gå istället efterhunden och nyp till den i örat och säg nej. Spring sedan ifrån den och säg hit. När den kommer, klappa om den tala glatt om att den är duktig "jollra" som jag kallar det. Försök strax efteråt få ett nytt avstånd mellan er och kalla in på nytt. Förstärk gärna med en godbit denna gång om valpen kommer direkt.
Kalla aldrig in under situationer som ställer omöjliga krav. Rullar valpen sig i en hög med skit eller leker den med andra hundar så gå hellre och hämta den än kalla in den om du inte är säker att den vet vad som gäller.
Dock kan du givetvis kalla in den från dom situationerna men då får du också vara beredd att bestraffa valpen om den inte lyder. Gå och hämta den, skaka om den och säg NEJ och ta den bort ifrån de andra hundarna/latrinen. Släpp hunden, spring bort och komendera hit som tidigare. Skulle den fortfarande inte komma efter dig så är det lönlöst att bli arg då kommer valpen förknippa dig med att inte alls vara rolig att komma till i fortsättningen. Försöker den springa tillbaks så hindra den med ett NEJ! Det blir ingen lydnad om du håller tjuvhåller den i halsbandet - när du säger något så är det så det ska vara punkt slut.
Nu kan man också träna inkallning från sitt. Egentligen är det ju samma moment som med medhjälparen tidigare men nu ska sitt vara så befäst att hunden vet att den inte får resa sig förns du löser den ifrån det.
Förmodligen är hunden nu mkt tveksam till att lämna den plats du satt ner den på eftersom den aldrig fått göra det tidigare. Därför måste du vara snabb och säga bra så fort den reser sig efter du ropat "namnet hit". Den måste förstå att det är okey ett resa sig nu eftersom du friat den från sitt komandot. (Jag tränar endast plats med mina och med det menar jag ligg, anledningen är att de är mindre benägna att dra iväg om de ligger ner samt att det är bekvämare för dom om de ska ligga länge)
Även om hunden komme rtveksamt ska du klappa om den och vara glad ("jollra").
Upprepa övningen tills hunden glatt lämnar platsen och kommer till dig. Avståndet ökas efter hand.
Ingång;
Finns ju två sätt. Antingen ska den gå runt det högra benet bakom dig och sätta sig vid vänster sida eller så ska den komma till vänster ben vända där och sätta sig ner. Det senare är smidigare om man har en jakthund som ska apportera mkt då det kan bli krångligt att gå runt med en gås i munnen.
Det första är vad man oftast ser på tävlingsbanor och för det är det bra att redan ha befäst fot då man börjar träna. Tänker inte gå in på fot/fritt följ har skrivit så mkt ändå tycker jag
Men man kallar in hunden med ryggen emot (kort avstånd så den inte får upp för mkt fart) och komenderar fot då den är en meter ifrån svänger och får hunden på så vis att gå runt och sätta sig... i korta drag!
Tävlingsreglerna är att hunden på snabbast möjliga sätt ska komma till dig och sätta sig på vänster sida hur du gör är upp till dig.
Tempo i inkalnningen;
Nu kan hunden hit och du ska arbeta med tempot. Dels kan du öka avståndet så at thunden får fart dels kan du springa och "jollra" för att få upp farten, möt upp och "bromsa" hunden så att den inte far förbi i hundraåttio, gör en cirkel på tjugo meter och sedan sätter sig vid din sida....... Det var i det här läget jag trodde vi var och det var här mina andra tips i tidigare inlägg passar in. Nu är hunden en unghund.
Linmetoden kan användas för att förstärka att hunden ska avbryta direkt och komma förslagsvis ska det i samband med det också finnas något riktigt lockande tex en hare. Men hunden ska redan veta och förstå innebörden av hit och inte lära sig det genom obehag och smärta i halsbandet!
Den andra metoden är ju egentligen tempoövningen och förutsätter även den att man har grundlydnaden och förståelsen av hit klar vilket jag tolkar det som att frågeställaren hade eftersom hunden har förstått tidigare men nu är trotsig.
Mvh
Björn
G
GaurdianAngel
Sv: Träna inkallning
Ledsen, men är det bara jag som inte orkar läsa dina inlägg!? Det står säkert massor av kloka saker, men så länge jag inte själv har problem så orkar jag inte...
Ledsen, men är det bara jag som inte orkar läsa dina inlägg!?
Det står säkert massor av kloka saker, men så länge jag inte själv har problem så orkar jag inte... 
G
GaurdianAngel
Sv: Träna inkallning
Visst går det att träna in plats på olika sätt.
Jag anser och via erfarenheter att säger jag plats så vet hunden att det inte kommer att komma någon inkallning eller annat kommando. Hunden kan lugnt sitta kvar och vänta på att jag kommer tillbaka till dess sida innan annat kommando ges. Man får, om man har en speedad jycke, en trygg plats där hunden inte har några förväntningar.
Sitt kvar används om jag ska kommendera hunden vidare på avstånd. Hunden vet att jag kommer begära något nytt och den är mer uppmärksam på mig och lyssnar efter nytt kommando. Den "laddar" lite under denna tid och kommer om det blir en inkallning gå för fullt ut.
Det är fördelarna med att lära in det på två olika sätt. Det har fungerat super på alla mina hundar.
Men självklart gör alla som de anser bäst, och det är därför jag gör på detta vis. Det funkar och det blir inga missförstånd. Det underlättar även om man är på tävling i halvstorm. Ber jag hunden sitta kvar så vet jag att jag har hundens 100%iga koncentration.
Visst går det att träna in plats på olika sätt.
Jag anser och via erfarenheter att säger jag plats så vet hunden att det inte kommer att komma någon inkallning eller annat kommando. Hunden kan lugnt sitta kvar och vänta på att jag kommer tillbaka till dess sida innan annat kommando ges. Man får, om man har en speedad jycke, en trygg plats där hunden inte har några förväntningar.
Sitt kvar används om jag ska kommendera hunden vidare på avstånd. Hunden vet att jag kommer begära något nytt och den är mer uppmärksam på mig och lyssnar efter nytt kommando. Den "laddar" lite under denna tid och kommer om det blir en inkallning gå för fullt ut.
Det är fördelarna med att lära in det på två olika sätt. Det har fungerat super på alla mina hundar.
Men självklart gör alla som de anser bäst, och det är därför jag gör på detta vis. Det funkar och det blir inga missförstånd. Det underlättar även om man är på tävling i halvstorm. Ber jag hunden sitta kvar så vet jag att jag har hundens 100%iga koncentration.
G
GaurdianAngel
Sv: Träna inkallning
Kanske det men jag är nog inte ensam. Tyvärr orkar jag inte läsa igenom det, då de flesta av hans inlägg är som en hel sida.
Men den åsikten får väl stå för mig då. Jag har skumläst ett och annat inlägg och det ser ju bra ut och det hjälper säkert många som verkligen vill ha hjälp. Så han får gärna fortsätta. Det var inte menat så.. :smirk:
Calazirya skrev:
Kanske det men jag är nog inte ensam. Tyvärr orkar jag inte läsa igenom det, då de flesta av hans inlägg är som en hel sida.
Men den åsikten får väl stå för mig då. Jag har skumläst ett och annat inlägg och det ser ju bra ut och det hjälper säkert många som verkligen vill ha hjälp. Så han får gärna fortsätta. Det var inte menat så.. :smirk:
U
UrsusRex
Sv: Träna inkallning
@ Guardianangel
Om du tycker det är för långt så läs inte. Om någon frågar så svarar jag. Det håller liksom inte med att säga du måste träna ledarskap och kontakt för det ger knappast frågeställaren någon hjälp eller hur? Visst kunde jag skrivit att ta kontakt med en dresör men istället valde jag att svara hur jag tycker det ska gå till ... så var det med det.
Vad gäller skillnad på "sitt kvar" och "plats" så svarade jag på det längre bak i tråden om du läste det?
Det är ett sätt att underlätta då man tävlar liksom det finns många andra knep för att underlätta för hunden då.
Men jag vill att min hund lyder mitt kommando och det är inte "fel" att ha ett komando för plats ur vilken hunden kan lösas antingen genom hopp och lek eller ett nytt komando. Men det är ju som sagt högst personligt och jag sa också att jag höll med dig i att det beror på vad man vill ha lydnaden till och när man vill använda den.
Hoppas nu detta inte också vart för långt för dig?
Det är liksom svårt att få till en kort beskrivning i ett forum då man ska svara på hur man tränar inkallning från grunden.
Mvh
Björn
@ Guardianangel
Om du tycker det är för långt så läs inte. Om någon frågar så svarar jag. Det håller liksom inte med att säga du måste träna ledarskap och kontakt för det ger knappast frågeställaren någon hjälp eller hur? Visst kunde jag skrivit att ta kontakt med en dresör men istället valde jag att svara hur jag tycker det ska gå till ... så var det med det.
Vad gäller skillnad på "sitt kvar" och "plats" så svarade jag på det längre bak i tråden om du läste det?
Det är ett sätt att underlätta då man tävlar liksom det finns många andra knep för att underlätta för hunden då.
Men jag vill att min hund lyder mitt kommando och det är inte "fel" att ha ett komando för plats ur vilken hunden kan lösas antingen genom hopp och lek eller ett nytt komando. Men det är ju som sagt högst personligt och jag sa också att jag höll med dig i att det beror på vad man vill ha lydnaden till och när man vill använda den.
Hoppas nu detta inte också vart för långt för dig?
Det är liksom svårt att få till en kort beskrivning i ett forum då man ska svara på hur man tränar inkallning från grunden.
Mvh
Björn
Liknande trådar
Hästmänniskan
Ryttare, respekt??
Vi har ett hus och en stor lada. Bägge ligger vid en gårdsplan modell mindre, kan precis vända med sopbilen och...
Senast: Jadzia
·
- Artikel
Dagbok
Jag har försatt mig i min nuvarande livssituation för att jag vill öva och bli bättre på problemlösning. Och har man såna mål i livet så...
Senast: cassiopeja
·
Hästhantering
Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre?
Varning för lång text:
Köpte min dam i februari, känslig men...
Senast: Jordgubben från Skåne
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Helgstrands bolag stäms – intervjuas i ny dansk serie
- Hästnyheter Tänkte med på att det inte var han som red så han kan väl få fortsätta rida men hoppas folk inte vill göra affärer med honom eller köpa...
- SandraUmmIndah
- Svar: 4
- Visningar: 658
- Hästnyheter
-
Reflekterande fysioterapeut: Debatten behöver nyanseras
- Hästnyheter Jag menade nog inte riktigt så men vi hoppar det, ingen bra fråga av mig i tråden.
- vilde
- Svar: 8
- Visningar: 787
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Allmänna "Hjälp, jag har för mycket prylar!" - tråden del 4- Hemmet Likaså här
- DarkInNight
- Svar: 6
- Visningar: 165
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Löp dygn 17
- Hundavel & Ras Hej. Jag var och tog prov nu och de visade 63,5 nmol/L vilket känns skit skumt med tanke på att de va jätte lågt för en vecka sen...
- Karolina90
- Svar: 2
- Visningar: 146
- Hund
Hästrelaterat
-
Benlindor - behövs det eller inte?- Utrustning Som ung använde jag lindor vid ridning av tre skäl: 1. för att skydda mot slag 2. för att ge stöd 3. för att det är snyggt. Sedan dess...
- warg
- Svar: 29
- Visningar: 1 393
- Utrustning
-
Vill jag ha häst eller inte!?- Hästmänniskan Haha okej! Jag har aldrig hört det förut 😄
- Deck-deck-tiv
- Svar: 38
- Visningar: 3 739
- Hästmänniska
